Finland är ständigt ledande inom digitalisering av den offentliga sektorn, vilket framgår av europeiska kommissionens Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI). Den digitala infrastrukturen, såsom allmänt delade digitala tjänster, bredbandstäckning och konnektivitet, har legat till grund för framgången i den offentliga sektorns digitalisering. Inom den nya offentliga sektorn, och dess servicestrategi, är digitaliseringen den viktigaste faktorn för den offentliga sektorns förnyelse samt vägen till ett människoorienterat och proaktivt samhälle.

Digitalisering är som ett långlopp

Det finska samhället började digitalisera sina tjänster för årtionden sedan. Redan på 1980-talet övergick Finland till en helt digitaliserad folkräkning (utan formulär). Detta var möjligt tack vare det högkvalitativa centraliserade befolkningsregistret. Finsk beskattning sker automatiskt. Det finns inget behov av att godkänna skattedeklarationen om informationen är korrekt, och om så inte är fallet kan uppgifterna korrigeras på distans. Det finska passet och ID-kortet kan ansökas på internet. Fotoaffären skickar ditt foto digitalt med ansökningsnummer, och om en vecka får du meddelande om att du kan hämta ditt pass från en kioskbutik. Under hela ansökningsprocessen behöver medborgaren inte besöka den statliga myndigheten eller polisstationen.

År 2014 byggde Finland upp den nationella servicestrukturen för att förbättra kostnadseffektiviteten och konnektiviteten i hela den offentliga sektorn. Suomi.fi-tjänsterna är en verktygslåda för allmänt använda digitala tjänster, såsom eID, auktoriseringstjänster, digital post och one-stop-shop för den offentliga servicekatalogen. Digitaliseringen ses som ett övergripande tema i regeringsprogrammen, som även ger utvecklingsresurser till nya tekniker som robotteknik, blockkedja och artificiell intelligens.

Digitaliseringen är en viktig framgångsfaktor i coronakrisen

Hanteringen av coronakrisen i Finland har till stor del varit framgångsrik på grund av den höga digitaliseringsnivån. I mitten av mars började nästan alla statstjänstemän distansarbeta, praktiskt taget över en natt. Av den totala arbetsstyrkan i Finland övergick 60 procent till distansarbete, vilket är mest i världen.

Användningen av digitala offentliga tjänster har ökat avsevärt sedan epidemin bröt ut. I april 2020 ökade exempelvis antalet (digitala) distansbesök inom den offentliga hälso- och sjukvården 40-faldigt. Inom utbildningen infördes distansundervisning på nationell nivå i grundskolan och inom utbildningen på andra stadiet samt vid universiteten. Antalet godkända examina på universiteten till och med ökade jämfört med tidigare år.

En av de viktigaste digitala åtgärderna för att bekämpa coronakrisen har otvivelaktigt varit införandet av kontaktspårningsappen Coronablinkern. Appens användarsekretess är starkt skyddad, och det är frivilligt att ladda ner och använda spårningsappen. Redan en dag efter lanseringen av appen i september hade den laddats ned en miljon gånger. Fram till slutet av november har appen laddats ned över 2,5 miljoner gånger, vilket motsvarar ca 47 procent av den finska befolkningen.

Digital säkerhet och social delaktighet säkerställer förtroende

Den finska offentliga sektorn har ett stort förtroende bland medborgarna. Både åtgärder för digital säkerhet och social integration säkerställer också framtida förtroende.

I det estniska cybersäkerhetsindexet ligger Finland för närvarande på tionde plats bland 161 länder. För första gången omfattar regeringsresolutionen digital säkerhet. Utvecklingsprogrammet fokuserar på de kommuner där resurserna och medvetenheten om digital säkerhet har varit lägre än inom staten, och där mindre säkerhetsincidenter har inträffat.

Den digitala omvandlingen och den sociala integrationen belyser vikten av välbefinnande, egenmakt och jämlikhet för alla samt tjänsternas tillgänglighet och användarvänlighet. Även om den finska befolkningen har de högsta grundläggande digitala färdigheterna i EU, vilket DESI-indexet påvisar, finns det ett växande behov av att utveckla både medborgarnas och även företagarnas färdigheter för att kommunicera digitalt med den offentliga sektorn. Digitala färdigheter gör det möjligt att minska fysiska möten och telefonstöd, som är mycket dyrare än digitala tjänster som är tillgängliga dygnet runt och som är oberoende av plats.

Framtiden är ett människoorienterat, proaktivt samhälle

Den finska regeringen lanserade programmet för artificiell intelligens våren 2017. På global nivå var Finland en av de snabba drivkrafterna när det gällde att fastställa vilka typer av åtgärder AI-tidsåldern kräver när det gäller nya metoder, investeringar, kompetens, etik och offentliga diskussioner.

En av de viktigaste åtgärder som rekommenderades var att bygga upp världens bästa offentliga tjänster med hjälp av AI-lösningar för att möjliggöra ett människoorienterat och proaktivt samhälle – på ett etiskt hållbart sätt.

AuroraAI är en lösning för den offentliga sektorn, där nätverket bidrar till att avgöra vilka individer eller företag som är i behov av en viss tjänst. Både virtuella och fysiska tjänster är organiserade kring händelser i människornas verkliga liv i rätt tid (just-in-time). Detta kommer att förbättra överensstämmelsen mellan användare och offentliga tjänster och samtidigt hantera ineffektivitet och resursslöseri.

Finland är ett samhälle som är starkt baserat på information och dess användning. Kunskapsbaserat beslutsfattande och öppenhet är den offentliga sektorns verkningsmekanismer. AI behöver data av hög kvalitet för att stödja korrekt beslutsfattande på ett effektivt och etiskt sätt. I Finland är grundregistret och statistiska data av hög kvalitet, och de ger tillförlitliga uppgifter om hur samhället och företagen fungerar. Finland kommer att gå till den digitala tidsåldern ännu snabbare och skapa ett proaktivt samhälle som är inriktat på människor och företag, där medborgarna och den privata sektorn fortsätter att ha förtroende för den offentliga sektorn.

Anna-Maija Karjalainen är överdirektör på finansministeriet i Finland. Hennes ansvarsområde är IKT och digitalisering inom den offentliga sektorn, inklusive digital säkerhet. Hon har tidigare arbetat som divisionschef på Statskontoret  och i mer än 20 år på den privata sektorn i IKT-ledningen inom metall- och pappersindustrin.