Konsumentpriserna på energi steg i Finland med nästan 31 procent 2022, men prisuppgången var långsammare än genomsnittet i euroområdet och partipriserna i Finland var näst billigast i EU. I Finlands Banks prognos avtar höjningen av konsumentpriserna på energi i Finland i år och börjar sjunka på årsnivå 2024.

Energipriserna började stiga efter coronapandemin 2021, när efterfrågan på energi började återhämta sig och energitillgången samtidigt begränsades av störningar i utbudet. Energipriserna fortsatte att stiga 2022 i och med energikrisen som följde på Rysslands anfallskrig.  Även konsumentpriserna på energi steg betydligt i och med att råvarupriserna steg både i Finland och i euroområdet 2022 jämfört med året innan. I slutet av 2022 började dock råvarupriserna på energi sjunka, vilket innebär att också ökningen i konsumentpriserna väntas avta i år.

Energins direkta andel av inflationen i Finland 2022 var cirka 40 procent. Höjningen av energipriserna har dock också indirekta effekter på priserna på andra nyttigheter, med beaktande av vilka energins andel av inflationen skulle vara ännu större. Konsumentpriserna på energi steg i Finland med nästan 31 procent 2022 (Figur 1 och 2).  Bränslepriserna steg med över 34 procent och elpriserna med drygt 40 procent. Däremot steg priset på värmeenergi med endast 6,2 procent.

Figur 1. Konsumentpriserna på energi steg långsammare i Finland än genomsnittet i euroområdet 2022.

Energipriserna i Finland har på lång sikt utvecklats till stor del på samma sätt som i euroområdet i genomsnitt, vilket framför allt återspeglar variationerna i råvarupriserna. År 2022 steg dock konsumentpriserna på energi i euroområdet i genomsnitt snabbare än i Finland, dvs. cirka 37 procent. Bakom skillnaden ligger i synnerhet gasen, vars hushållsanvändning i Finland till skillnad från genomsnittet i euroområdet är mycket liten[1]. Konsumentpriset på gas steg i euroområdet med nästan 56 procent i fjol. Däremot steg till exempel konsumentpriserna på bränsle och el något långsammare i euroområdet än i Finland. I fråga om el höjdes priserna från och med maj 2022 på grund av att importen upphörde från Ryssland till Finland. Inom euroområdet började elpriserna stiga tydligare redan under 2021, då höjningen av partipriserna i Finland förmedlades långsammare till konsumentpriserna på grund av avtalstyperna. Trots de stigande elpriserna var partipriserna i Finland  näst billigast i EU 2022 efter Sverige[2].  När man jämför energiinflationen bör man också beakta att olika kompensationsåtgärder som gjorts i Finland och på andra håll i Europa för att dämpa effekterna av energipriserna syns på olika sätt i HIKP[3].

Figur 2. Energipriserna steg vidsträckt 2022

Hur ser framtidsutsikterna ut för energipriserna? I Finlands Banks prognos för december[4] avtar höjningen av konsumentpriserna på energi i Finland i år och börjar sjunka på årsnivå 2024. I och med att priset på råolja sjunker håller bränsleprisernas inverkan på årsinflationen att bli negativ under innevarande vår. De nuvarande marknadsförväntningarna tyder på att partipriserna på råolja, el och gas sjunker jämfört med förra årets höga nivåer. Dessa utsikter är dock förknippade med betydande osäkerhet, eftersom energikrisen å ena sidan kan fördjupas jämfört med nuläget, och å andra sidan skulle en större ökning än väntat i den globala efterfrågan kunna leda till att energipriserna stiger.

I Finland sjönk elförbrukningen tydligt och produktionen av utsläppssnål el ökade betydligt 2022, vilket kan ha positiva effekter på längre sikt både för konsumenterna och industrins konkurrenskraft i form av billigare och renare energi.

De stigande energipriserna till följd av energikrisen har försämrat konsumenternas köpkraft och höjt företagens kostnader. Krisen har tvingat aktörerna att fästa större uppmärksamhet vid energiproduktionen och dess självförsörjning samt energiförbrukningen. I Finland sjönk elförbrukningen tydligt och produktionen av utsläppssnål el ökade betydligt 2022[5], vilket kan ha positiva effekter på längre sikt både för konsumenterna och industrins konkurrenskraft i form av billigare och renare energi.

Källor:

[1] Gasens vikt i HIKP:s konsumtionskorg i Finland är noll, eftersom dess hushållsanvändning är liten. Däremot används naturgas bland annat för produktion av el och fjärrvärme.
[2] Finsk Energiindustri, Energivuosi 2022 – Sähkö
[3] Eurostat: Treatment of energy price compensation schemes in the HICP.
[4] https://www.eurojatalous.fi/fi/2022/4/suomen-talous-luisuu-taantumaan/.
[5] Finsk Energiindustri, Energivuosi 2022 – Sähkö

Harri Pönkä är seniorekonom vid Finlands Banks forskningsenheten.

Läs föregående artikel

8. Riskhantering

Läs nästa artikel

10. Nyckeltal