Konkurrensen på statsobligationsmarknaden kommer att vara hög år 2023. En effektiv och bred diversifiering av investerare, en solid finansieringsstrategi och stabila kreditutsikter kommer att utgöra lönsamma fördelar på lånemarknaden.

I årets översikt fokuserar vi på energi. Vi har bjudit in två experter för att framföra sina synpunkter på framtiden och säkerheten för den finska energiomställningen. Av tradition har Ryssland varit en stor energileverantör för Finland, men nu, som en del av EU, har Finland frigjort sig från rysk import.

Vår utgångspunkt har inte varit för långt ifrån andra europeiska länders. Finland har varit beroende av rysk energi, men de goda nyheterna är att vårt energisystem är mångsidigt, decentraliserat och motståndskraftigt. Se professor Veli-Pekka Tynkkynens bedömning (kapitel tre) av Finlands “Ruxit” för en fascinerande insikt.

Dessutom är Finland utan tvekan en av de globala föregångarna för den gröna energiomställningen. Att frigöra sig från rysk energi kommer att stärka denna övergång ytterligare. Andelen energi från förnybara energikällor är i Finland 42 procent, vilket är den näst högsta i EU. Den snabbt växande vindkraftskapaciteten kommer inom den närmaste framtiden att förbättra situationen ytterligare genom en förstärkning av självförsörjningen inom den finska energiproduktionen. Överdirektör Riku Huttunen berättar mer om detta i kapitel fem.

Kriget som förändrade marknaden

Den ryska invasionen av Ukraina 2022 har orsakat en allvarlig vändpunkt och en faktisk global risk som ingen förväntade sig eller hoppades på. Redan i början av förra året sågs vissa inflationstryck, men krigsutbrottet i februari och det europeiska beroendet av rysk energi gjorde saker och ting komplicerade. Priserna på energi och råvaror sköt i höjden, vilket skapade osäkerhet kring den långsiktiga inflationen och tillväxtutsikterna. Centralbankerna reagerade på de akuta pristrycken genom att höja styrräntorna aggressivt under hela förra året.

De europeiska finansmarknaderna bevittnat den snabbaste ökningen i obligationsavkastningen på 40 år.

Nu har de europeiska finansmarknaderna bevittnat den snabbaste ökningen i obligationsavkastningen på 40 år. Den yttersta orsaken till marknadsstressen har till sin natur varit geopolitisk. Högre volatilitet på marknaden återspeglar farhågor med anknytning till EU:s energiresiliens och inflationsutsikter.

I skrivande stund har det värsta trycket på energipriserna minskat. Det verkar som om EU har övervunnit den mörkaste energikrisen. Det råder dock stor osäkerhet ännu och Europa har en lång väg till en motståndskraftig och hållbar energiomställning.

År 2023 kommer energikrisen att överföras till statsobligationsmarknaderna via statliga elstöd till privata företag och hushåll. Dessa kommer att finansieras genom ytterligare skuldsättning. Därför kommer utbudet på statsobligationer i euroområdet att vara rekordhögt. Av samma orsak kommer centralbankernas kvantitativa lättnader (QE) att förvandlas till kvantitativa åtstramningar (QT), vilket innebär en gradvis minskning av förvärvade QE-tillgångar i monetära myndigheters balansräkningar.

Konkurrensen på statsobligationsmarknaden kommer att vara hög år 2023. En effektiv och bred diversifiering av investerare, en solid finansieringsstrategi och stabila kreditutsikter kommer att utgöra lönsamma fördelar på lånemarknaden. Vi är övertygade om att det stabila kreditbetyget AA+ för Finland kommer att fortsätta att locka en mängd olika investerare.

Emissionsutsikter

Statskontorets nyckelfunktion är att skydda statens likviditet och finansiering. År 2022 genomförde Finland framgångsrikt sitt emissionsprogram på 34 miljarder euro med en nettoupplåning på 13 miljarder euro.

I och med likheten i upplåningsbeloppen, förblir Finlands upplåningsstrategi densamma som 2022. Det totala bruttoupplåningsbehovet för 2023 är 38,5 miljarder euro. Nettoupplåningen förväntas uppgå till 10,4 miljarder euro.

Det långsiktiga målet är fortsatt att våra obligationer ska vara attraktiva och kreditvärdiga för investerare. Vi tror att Finlands starka kreditutsikter och engagemang i en sund förvaltning och hållbar utveckling kommer att vara till nytta för våra obligationer och ha en mycket gynnsam effekt på våra investerare under de närmaste åren.

Teppo Koivisto är divisionschef för finansiering på Statskontoret. Han ansvarar för statsskuldshanteringen, vilket inbegriper finansieringen, likviditetsförvaltningen, investerarrelationerna, strategin och riskhanteringen.

Läs nästa artikel

2. Verksamhetsmiljö