Framsteg i hållbarhetsmålen

Klimatmål

Finlands växthusgasutsläpp minskar i jämn takt, men Finlands mål att vara klimatneutralt senast 2035 kräver ytterligare åtgärder särskilt för att stärka kolsänkan.

EU-lagstiftningen och Finlands klimatlag bestämmer Finlands klimatmål. Finlands skyldighet på EU-nivå är att minska utsläppen från ansvarsfördelningssektorn – till exempel transporten och jordbruket – med 50 procent före 2030¹. På EU-nivå har man också kommit överens om en viss nivå för kolsänkan inom markanvändningssektorn för 2030 (av vilken Finland har en andel på -17,8 miljoner ton CO₂-ekv.) och om att markanvändningssektorn inte får orsaka kalkylmässiga utsläpp under perioden 2021–2025.

Finlands eget mål enligt den nationella klimatlagen är att minska utsläppen med 60 procent före 2030² och uppnå klimatneutralitet 2035. Klimatneutralitet innebär att Finlands utsläpp och kolsänkor är i balans.

Huruvida dessa mål uppnås är osäkert i dagsläget. Finlands växthusgasutsläpp minskar stadigt och tack vare prisstyrningen inom EU:s utsläppshandel kan minskningstakten under de kommande åren till och med vara snabbare än väntat. Markanvändningssektorns kolsänka ligger dock långt från den eftersträvade nivån och det är också osäkert huruvida det mål som fastställts på EU-nivå för ansvarsfördelningssektorn uppnås.

År 2022 minskade Finlands växthusgasutsläpp med 3 procent jämfört med året innan. Enligt den nuvarande bedömningen är utvecklingen av Finlands utsläppsminskningar i linje med målet för 2030. Utsläppen har minskat med 35 procent sedan jämförelseåret 1990 och 46 procent sedan 2003, då de högsta utsläppen för tidsperioden 1990–2022 uppmättes. Under de senaste fem åren har Finlands totala utsläpp minskat med i genomsnitt 4 procent per år.

Den största utmaningen är kolsänkan för markanvändningssektorn (markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk), som har varit betydande i Finland. Enligt preliminära uppgifter som publicerades i december 2023 var markanvändningssektorn dock en nettoutsläppskälla 2022 då dess utsläpp översteg upptagen med 4,5 miljoner ton CO₂-ekv. De finska skogarnas sänka har minskat trendmässigt under flera års tid. Orsaken till detta är den ökade avverkningen och skogarnas avtagande tillväxt. Finlands nationella mål att vara klimatneutralt stöder sig starkt på sänkor. För att målet ska uppnås får utsläppen vara högst lika stora som sänkorna år 2035.

Finlands första klimatplan för markanvändningssektorn blev klar 2022. Den innehåller olika åtgärder med vilka man kan minska utsläppen inom markanvändningssektorn samt stärka kolsänkorna och förråden.

Utsläppen inom utsläppshandelssektorn minskade med sex procent 2022 jämfört med året innan. Naturgasens andel i Finlands energipalett är liten och förbrukningen av naturgas halverades till följd av att priset steg och importen till Ryssland upphörde. Utöver utsläppshandelssystemet styrs minskningen av utsläppen inom denna sektor i Finland av energibeskattningen, stöden för förnybar energi, åtgärder som förbättrar energieffektiviteten samt lagen som förbjuder energiutvinning ur kol från och med 2029.

Utsläppen från ansvarsfördelningssektorn minskade med tre procent i Finland 2022. Utsläppen från ansvarsfördelningssektorns största utsläppskällor, transporten och jordbruket var dock nästan oförändrade. Utsläppen från jordbruket i Finland har hållits på nästan samma nivå sedan 2005. Utsläppen från transporten har minskat med 22 procent sedan 2005 och Finlands mål är att halvera dem före 2030. En av de viktigaste åtgärderna för att minska utsläppen från transporten är skyldigheten att distribuera förnybara bränslen. Distributionsskyldigheten innebär att bränsledistributörer måste blanda ut bränslen med en viss andel förnybara bränslen. Även om den föregående och nuvarande regeringen tillfälligt har minskat distributionsskyldigheten, bidrar den till betydande årliga utsläppsminskningar inom transporten. Distributionsskyldigheten höjs stegvis till 34 procent 2030 med stöd av den nuvarande lagstiftningen.

Nationella klimatlagen förpliktar Finlands statsråd att årligen rapportera om utsläppsutvecklingen och de framsteg som tagits mot att uppnå uppställda utsläppsminskningsmålen samt att vid behov besluta om ytterligare åtgärder. Rapporteringen görs med en klimatårsberättelse som överlämnas till riksdagen.

¹ Jämfört med 2005 års nivå
² Jämfört med 1990 års nivå

FN:s mål för hållbar utveckling

Finland är en global föregångare inom främjande av hållbar utveckling och nådde igen 2023 toppen i de internationella och europeiska SDG Index-jämförelselna. Ändå har till och med Finland svårt att uppnå alla FN:s mål för hållbar utveckling före 2030.

Finland, tillsammans med de övriga nordiska länderna, hör utan undantag till världstoppen i olika internationella jämförelser av indikatorer för hållbar utveckling. Så var det också 2023 då Finland kom på första plats för tredje gången i rad i SDG Index-jämförelsen mellan 166 stater som genomfördes av FN och Bertelsmann-stiftelsen. Jämförelsen är en bedömning som publiceras varje år om hur den globala handlingsplanen för hållbar utveckling, Agenda 2030, och därtill relaterade mål för hållbar utveckling främjas i olika länder. ³

Målen för hållbar utveckling är 17 till antalet. För närvarande har Finland uppnått eller är nära att uppnå cirka 60 procent av målen och kommer enligt prognoserna att uppnå största delen av de mål som ställts upp för 2030. Finland har uppnått målen gällande minskning av fattigdom, ren och förmånlig energi samt god utbildning. Finland klarar sig bra i fråga om målen för social hållbarhet och är nära att uppnå bland annat målen gällande jämställdhet, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt samt fred och rättsstatsprincipen.

Trots det har även Finland utmaningar med att uppnå alla mål före 2030. Utmaningarna gäller i synnerhet ekologisk hållbarhet, globalt ansvar och gränsöverskridande skadeverkningar. Av huvudmålen kräver SDG 13 Bekämpa klimatförändringarna, SDG 14 Hav och marina resurser och SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald mest extra åtgärder i Finland för att kunna genomföras.

Utöver huvudmålen har Finland varierande framgång i många av de 169 delmålen. Enligt Statistikcentralen gäller de nationella utmaningarna bland annat ekonomisk ojämlikhet, arbetslöshet och marginalisering, stora växthusgasutsläpp per invånare och naturförlust. Framgången i internationella jämförelser av indikatorer korrelerar med hög bruttonationalprodukt per invånare, eftersom många av indikatorerna hänger samman med hög konsumtion. Jämförelser mellan länderna kan alltså kritiseras, om man vill, för att en hög BNP per invånare garanterar en hög placering, men samtidigt kan det dölja verkliga problem.

Enligt Jukka Hoffrén, sakkunnig vid Statistikcentralen, är en annan brist i FN:s indikatorer för hållbar utveckling att uppföljningen av miljöns välbefinnande ännu inte genomförs på ett balanserat sätt i förhållande till den ekonomiska och sociala välfärden. Indikatorseten saknar viktiga uppsättningen av indikatorer och till exempel Finlands två huvudmål – klimatneutralitet år 2035 och skyddsmålet på 30 procent för naturen år 2030 enligt EU:s strategi för biologisk mångfald – syns inte i de indikatorer som följs upp. För att uppnå dessa mål krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete i Finland och man måste finna lokala lösningar. Av denna anledning främjas de med lokala åtgärder, till exempel klimatneutralitetsmålet, genom den nationella lagstiftningen.

Målen för en globalt hållbar utveckling framskrider inte. Det dystra budskapet i halvtidsöversynen av de mål som fastställdes 2016 var att man har hamnat dramatiskt efter i uppnåendet målet för hållbar utveckling. Utöver de utdragna effekterna av coronapandemin har klimatkrisen, kriget i Ukraina och världsekonomins allmänt svaga utveckling hållit den globala utvecklingen på 2019 års nivå. Enligt nuvarande utvecklingstrender uppnås endast 15 procent av handlingsplanen Agenda 2030 på global nivå.

³ Jämförelsen har gjorts med hjälp av 97 globala indikatorer och 27 indikatorer som endast gäller OECD-länder. Det finns sammanlagt 247 SDG-indikatorer, vilket innebär att jämförelsen inte beaktar alla delområden av hållbar utveckling.

Källa och mer information:

• Klimatårsberättelse 2023, miljöministeriet
• Statistikcentralen: Växthusgasutsläppen minskade år 2022 – markanvändningssektorn var en nettoutsläppskälla https://stat.fi/sv/publikation/cl8a4c4tivtd00bvyvo6fy0sv (14.12.2023)
• Statistikcentralens blogg (6.7.2023): Jukka Hoffrén: Agenda 2030-tavoitteiden saavuttaminen edellyttää Suomelta kestävyysmurrosta https://www.stat.fi/tietotrendit/blogit/2023/agenda-2030-tavoitteiden-saavuttaminen-edellyttaa-suomelta-kestavyysmurrosta/ (på finska)
• Sustainable Development Report 2023: https://dashboards.sdgindex.org/chapters
• Sustainable Development Goals Report: Special Edition 2023: The-Sustainable-Development-Goals-Report-2023.pdf (un.org)
• Sustainable Development Goals: Progress Chart 2023: 2023 SDG Progress Chart 0910 (un.org)
• Biodiversity: How the EU protects nature Biodiversity: how the EU protects nature – Consilium (europa.eu)