Inflationsutvecklingens tudelning var det stora temat på obligationsmarknaden 2023. Den globala ekonomiska tillväxten tyngdes fortfarande ned av energidrivna inflationschocker och stigande ränta. Året präglades också av geopolitiska kriser som bidrog till osäkerheten i utsikterna på statsobligationsmarknaden.
Under hösten började den snabba uppbromsningen av inflationen att öka förväntningarna på centralbankerna att lindra sin penningpolitik, vilket ledde till en förändring av utvecklingen av marknadsräntorna. Trots detta kommer höga räntenivåer att hålla regeringarnas finansieringskostnader på en förhöjd nivå under de kommande åren jämfört med det föregående årtiondets nollränta. Den försämrade ekonomiska tillväxten och de högre räntekostnaderna har också satt press på regeringens budgetunderskott och den offentliga skuldnivån i de flesta länder i euroområdet, inte bara i Finland.
Därför kommer utbudet av statsobligationer 2024 i euroområdet att ligga nära förra årets historiska nivåer. Upphörandet av de energirelaterade politiska åtgärderna kommer att något minska det totala nettoutbudet, men centralbankernas kvantitativa åtstramning (QT) kan ses som ytterligare nettoutbud som måste ersättas av efterfrågan från nya investerare. Dessa faktorer upprätthåller en mycket konkurrenskraftig emissionsmiljö 2024, där en stark finansieringsstrategi, tillräcklig diversifiering av investerare och stabila kreditutsikter är styrkor som kommer att belönas.
Ingen ekonomi utan naturen
I sin utmärkta rapport från 2021 gjorde professor Partha Dasgupta världen mycket medveten om ekonomiernas beroende av naturen. Tillsammans med klimatförändringen har förlusten av den biologiska mångfalden blivit ett viktigt diskussionsämne var än finansmarknadsaktörerna träffas, och av god anledning. Investerare är i allt högre grad intresserade av att analysera och förstå hur naturförluster i samband med den globala uppvärmningen påverkar statens kreditrisker på medellång och lång sikt.
Regeringarnas åtgärder avgör om förlusten av den biologiska mångfalden kan stoppas.
Regeringarnas åtgärder avgör om förlusten av den biologiska mångfalden kan stoppas. Finland har i årtionden deltagit i internationellt samarbete gällande naturvård och som medlem i EU har landet åtagit sig att sätta stopp för förlusten av den biologiska mångfalden senast 2030. Den biologiska mångfalden är alltid ett lokalt fenomen och medlen för att skydda den måste alltid baseras på åtgärder på nationell eller lokal nivå. Professor Ilari E. Sääksjärvi ger en uppdaterad och mycket exakt redogörelse för Finlands möjligheter att lyckas med detta arbete i avsnitt 3.
För ett år sedan skrev jag om hur Finland utan tvekan är en av de globala föregångarna inom den gröna energiomställningen. År 2023 var 94 procent av Finlands elproduktion utsläppsfri och elpriset var det näst lägsta bland EU-länderna. Denna försörjning av ren och förmånlig el ger ett uppsving för de industriella investeringar som planeras i Finland som för närvarande uppgår till över 200 miljarder euro. Janne Peljo beskriver detta ytterligare i avsnitt 5.
Natomedlemskapet stärker kreditutsikterna
Arvet från 2023 är en strängare geopolitisk miljö i samband med den globala finansmarknaden.
Fortsättningen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina bidrar till de geopolitiska spänningarna. Den konflikt i Mellanöstern som bröt ut under hösten 2023 kan påverka den känsliga energimarknaden. Således är årets slutgiltiga, ofrånkomliga tema geopolitik och säkerhet. Vi har bjudit in en expert, äldre forskare Iro Särkkä, för att ge sin syn på Finlands nya Natomedlemskap och dess inverkan på säkerheten och den ekonomiska miljön i norra Europa.
Finland sände ett starkt budskap till finansmarknaderna när landet lämnade in sin ansökan om medlemskap i Nato samtidigt med Sverige.
Finland blev medlem i Nato den 4 april 2023. Finland sände faktiskt ett starkt förtroendeingivande budskap till finansmarknaderna redan i maj 2022 när landet lämnade in sin ansökan om medlemskap i Nato samtidigt med Sverige. Finlands Natomedlemskap ökar både Finlands nationella säkerhet i den nya geopolitiska miljön och stabiliteten och säkerheten i hela Östersjöområdet och Nordeuropa. Finlands starka nationella försvar och omfattande säkerhetskapacitet stärker Nato och alliansens gemensamma försvar. När Sverige blir Natomedlem kommer alla nordiska länder att tillhöra Nato (och kan tillsammans främja frågor som är viktiga för dem inom alliansen). Finland kommer också att gynnas ekonomiskt av Natomedlemskapet.
Emissionsutsikter
Statskontorets nyckelfunktion är att skydda statens likviditet och finansiering. År 2023 genomförde Finland framgångsrikt sitt emissionsprogram på 42 miljarder euro med en nettoupplåning på 14 miljarder euro.
År 2024 i och med likheten i upplåningsbeloppen, förblir Finlands upplåningsstrategi densamma som 2023. Det totala bruttoupplåningsbehovet för 2024 är 43 miljarder euro. Nettoupplåningen förväntas uppgå till 13 miljarder euro.
Det långsiktiga målet är att våra obligationer i fortsättningen ska vara attraktiva och kreditvärdiga för investerare. Vi tror att Finlands starka kreditutsikter och engagemang i en sund förvaltning och hållbarhet i dess många olika former kommer att vara till nytta för våra obligationer och ha en mycket gynnsam effekt på våra investerare under de kommande åren.
