Finansieringsrisken består av likviditetsrisk och refinansieringsrisk. Likviditetsrisken avser kortfristiga finansieringsbehov i förhållande till likvida medel och finansieringskapacitet. Refinansieringsrisken mäter den skuld som ska refinansieras över en period på mer än ett år.
Statskontoret hanterar likviditetsrisken genom att upprätthålla finansieringskapacitet och en kassabuffert. Ministeriets uppdrag fastställer en minimiperiod under vilken staten ska kunna fullgöra sina åtaganden utan ny upplåning.
Likviditetshanteringen bygger på statens system för kassaprognoser. Statskontoret använder prognoserna för att bedöma kassans tillräcklighet och tryggar likviditeten främst genom att hålla medel hos Finlands Bank; även andra lågriskplaceringar kan användas.
Statskontoret hanterar refinansieringsrisken genom att undvika stora koncentrationer av förfallande skuld, inom de gränser som fastställts av ministeriet. Diversifiering av finansieringen efter instrument, investerartyp och geografi minskar också källspecifika risker och stärker lånens likviditet och efterfrågan bland investerare.