Upplåningsbehov

Statens upplåning används för att återbetala förfallande lån i statsskulden och täcka eventuella underskott i statsbudgeten. Målet med upplåningen är att fylla statens finansieringsbehov kostnadseffektivt och på ett sätt som möjliggör finansiering i alla förhållanden. Dessutom ska man se till att den belastning som statsskuldens räntor och förfallodagar innebär för statsfinanserna fördelas jämnt och förutsägbart. Upplåningen genomförs med god riskhantering och låg risknivå.

Statens upplåning sker främst i euro. Vid utgivning av lån i andra valutor gör Statskontoret alltid en valutasäkring. Efter säkringsåtgärderna är hela statsskulden i euro.

Statistik om statsskulden >

Upplåningsbehov för statens budgetekonomi 2020

Baseras på den senaste budgeten eller tilläggsbudgeten eller tilläggsbudgetförslag.

Instrument Uttag (mn euro)
Skuldförbindelser 19 360
Referenslån 19 966
Övriga lån 1 381
Totalt 40 707
Amorteringar 21 020
Nettoupplåning 19 687

Statens nettoupplåning

Statsbudgeten 2020
(mn euro)
Förstä tilläggsbudgeten (mn euro)
20.3.2020

Andra
tilläggsbudgeten (mn euro)
9.4.2020
Tredje
tillläggsbudgeten
(mn euro)
8.5.2020
Fjärde
tilläggsbudgeten
(mn euro)
26.6.2020
Femte
tilläggsbudgeten
(mn euro)
3.9.2020
Sjätte
tilläggsbudgeten
(mn euro)
24.9.2020
Sjunde
tilläggsbudgeten
(mn euro)
29.10.2020
Nettoupplåning till nominellt värde 2 248 3 332 12 721 13 601 18 923 17 664 17 864 19 687
Posterna för skuldhantering
Emissionsförluster (netto) -40 -40 -40 -40 -40 -40 -40 -40
Kapitalförluster (netto) -10 -10 -10 -10 -10 -10 -10 -10
Nettoupplåning
(inkl. posterna för skuldhantering)
2 198 3 282 12 671 13 551 18 873 17 614 17 814 19 637
, Uppdaterad 30.10.2020 kl. 11:26