Statens upplåning används för att återbetala förfallande lån i statsskulden och täcka eventuella underskott i statsbudgeten. Målet med upplåningen är att fylla statens finansieringsbehov kostnadseffektivt och på ett sätt som möjliggör finansiering i alla förhållanden. Dessutom ska man se till att den belastning som statsskuldens räntor och förfallodagar innebär för statsfinanserna fördelas jämnt och förutsägbart. Upplåningen genomförs med god riskhantering och låg risknivå.
Statens upplåning sker främst i euro. Vid utgivning av lån i andra valutor gör Statskontoret alltid en valutasäkring. Efter säkringsåtgärderna är hela statsskulden i euro.
Upplåningsbehov för statens budgetekonomi 2023
| Instrument | Uttag (mn euro) |
|---|---|
| Referenslån | 20 917 |
| Övriga lån | 0 |
| Skuldförbindelser | 18 342 |
| Totalt | 39 259 |
| Amorteringar | 28 037 |
| Nettoupplåning | 11 221 |
Statens nettoupplåning
Siffrorna i tabellen visar statens budgetekonomis budgeterad upplåning 2023.
| Statsbudgeten 2023 (mn euro) 21.12.2022 |
Förstä tilläggsbudgeten (mn euro) 2.2.2023 | Andra tilläggsbudgeten (mn euro) 21.9.2023 | |
|---|---|---|---|
| Nettoupplåning till nominellt värde | 8 292 | 10 419 | 11 221 |
| Posterna för skuldhantering | |||
| Emissionsförluster (netto) | 0 | 0 | -1 050 |
| Kapitalförluster (netto) | 0 | 0 | |
| Nettoupplåning (inkl. posterna för skuldhantering) |
8 292 | 10 419 | 10 171 |