Ränterisk
I statens hantering av ränterisker avses med ränterisk en negativ avvikelse i de förväntade kostnaderna på lång sikt som orsakas av förändringar i räntorna. Det strategiska målet för ränterisken för skulder fastställs med hjälp av en jämförelseportfölj. Statskontoret kan avvika från jämförelseportföljens ränteriskprofil inom de limiter som finansministeriet ställt upp. Jämförelseportföljen möjliggör även mätning av resultaten av statens operativa skuldförvaltning.
Den centrala principen i fråga om hantering av ränteriskställningen är att den ränteriskhantering som huvudsakligen utförs med derivatinstrument avskiljs från statens kapitalanskaffning. Den valda jämförelseportföljen beskriver målet för skuldens ränteriskprofil, och genom den valda risknivån strävar man efter att minimera de förväntade kostnaderna för skulden på lång sikt. Statskontorets portföljförvaltnings uppgift är att kontrollera ränterisken för den faktiska skulden inom ramen för de risklimiter som har fastställts i förhållande till jämförelseportföljen. Avvikelser från jämförelseportföljens ränteriskexponering som förverkligats genom aktiva åtgärder baserar sig på strategier och dess mål är att uppnå ett ekonomiskt resultat som är bättre än jämförelseportföljens.
I portföljförvaltningen används derivatinstrument, genom vilka man påverkar skuldportföljens ränteriskexponering. Med skuldens ränteriskexponering avses skuldportföljens genomsnittliga prisjusteringsperiod.
Valutarisk
Valutarisk innebär en risk för förluster till följd av ändrade valutakurser. Finska staten tar inga valutarisker i nya skuldförvaltningsåtgärder. Dessa risker elimineras genom derivatinstrument. Efter åtgärderna är hela statsskulden i euro.