Årsöversikten över statens skuldförvaltning har publicerats: År 2023 präglades av tudelad inflationsutveckling och geopolitik

Investerarnas efterfrågan på finländska statsobligationer förblev oförändrad trots det historiskt stora utbudet i euroområdet och centralbankernas kvantitativa åtstramining.

År 2023 genomförde finska staten framgångsrikt en upplåning på 42,3 miljarder euro på den internationella finansmarknaden. Finska statens nettoupplåning, dvs. nya lån uppgick till 14,2 miljarder euro.

I slutet av 2023 uppgick statsskulden till 156,2 miljarder euro, dvs. 55,4 procent av BNP (52,7 procent 2022). Den offentliga skulden var 75,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten (73,3 procent 2022).

Informationen finns i rapporten Statens skuldhantering 2023 som summerar hur Statskontoret hanterade statens upplåning, kassa och skuldförvaltning 2023 samt beskriver den ekonomiska verksamhetsmiljön på statsobligationsmarknaden.

2023 var ett tudelad år. I början av året var inflationen fortfarande hög och räntorna utsattes för ett höjningstryck, men på hösten förändrade den kraftigt uppbromsade inflationen förväntningarna på penningpolitiken och pressade ner ränteutvecklingen.

”Ifjol hade hela euroområdet historiskt stora upplåningsbehov, men ur ett investerarperspektiv gjorde de lockande avkastningsnivåerna det lättare att avveckla detta utbud. Detta syntes särskilt i slutet av året och i början av detta år som en stark efterfrågan på Finlands och andra euroländers låneemissioner”, berättar Teppo Koivisto, finansdirektör vid Statskontoret.

Vid sidan av de stora upplåningsbehoven kan centralbankernas kvantitativa åtstramning ses som ett tilläggsutbud av statsobligationer, för vilket man måste hitta ny efterfrågan från investerarnas sida. Enligt Koivisto har det ändå inte skett några stora förändringar i investerarbasen eller efterfrågan på Finlands statsobligationer.

”Vi har alltid utgått från att de exceptionella penningpolitiska metoderna var tillfälliga. Skuldhanteringen är långsiktig verksamhet och man koncentrerar sig på en långvarig investerarkår”, säger Koivisto.

Natomedlemskapet är bra för stabiliteten, ekonomin och kreditrisken

En central faktor som påverkade Finlands internationella ställning och Finlandsbilden 2023 var Natomedlemskapet. Händelsen var viktig även med tanke på finansmarknaden. Natomedlemskapet cementerade inte bara Finlands ställning som en del av starka västerländska allianser, utan gav marknaden ett starkt budskap om Finlands utrikespolitiska funktionsförmåga.

”Natomedlemskapet har varit ett balanserande element, vilket för sin del säkerställde att Finlands kreditriskmarginaler har hållits på samma nivå som jämförelseländerna”, säger Koivisto.

Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska lösningar intresserar internationella investerarna. Årsöversikten över skuldhanteringen innehåller därför en temaartikel där Iro Särkkä, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet, analyserar Finlands framtida kurs inom Nato. Men investerarna tittar också på hur Natofinlands försvarsutgifter påverkar hållbarheten i Finlands offentliga ekonomi på längre sikt.

”Det väsentliga är att Finland alltid har hållit fast vid sitt eget försvar. Försvaret orsakar nu extra utgifter, men det 2 % av BNP till försvaret som Nato kräver innebär inte för oss samma ökning av försvarsutgifterna som för många andra länder”, bedömer Teppo Koivisto. Han tror också att Natomedlemskapet gynnar Finland ekonomiskt i form av ökat samarbete.

De två andra temaartiklarna i årsöversikten över skuldhanteringen behandlar också aktuella teman gällande investerarkommunikation och finansmarknaden. Professorn i biodiversitetsforskning Ilari E. Sääksjärvi bedömer Finlands utgångspunkter och möjligheter att lyckas stoppa utarmningen av naturen, vilket Finland har förbundit sig till både inom EU och i sitt eget regeringsprogram. Janne Peljo, ledande sakkunnig vid Finlands näringsliv, skriver om de investeringar som planeras i den gröna omställningen i Finland.

Skuldhållbarheten tas på allvar i Finland

Statens underskott har ökat mer än vanligt. Enligt planen för den offentliga ekonomin som sträcker sig till 2027 hålls bruttoupplåningsbehoven på årsnivå vid 40–45 miljarder euro och nettoupplåningen vid över 10 miljarder euro. Koivisto lyfter som en bra sak fram regeringsprogrammet som är ambitiöst och avsett att förbättra hållbarheten i den offentliga ekonomin.

”Finland har en regering som har identifierat problematiken kring skuldhållbarhet och tagit tag i dessa frågor. Det ger en stark signal. Vi är mycket medvetna om att skuldsättningen måste jämnas ut”, berättar Koivisto.

I år har finska staten i uppgift att uppta 43 miljarder euro i bruttolån, varav 8 % procent redan genomförts. Utsikterna är stabila och planerna för upplåning är tydliga, vilket enligt Koivisto ger en bra grund för att emittera lån.

”Vi vet exakt vad vi gör.”

Läs översikten: statsskuld.fi/annualreview2023

Mer information: finansdirektör Teppo Koivisto, tfn 0295 50 2552, teppo.koivisto@statskontoret.fi

Nyckeltal för finska statens upplåning 2023 (2022):

  • Bruttoupplåning: 42,3 miljarder euro (34,3 miljarder euro)
  • Nettoupplåning: 14,2 miljarder euro (12,7 miljarder euro)
  • Låneemissioner: 79 (41)
  • Medelräntan på Finlands 10-åriga statsobligationer: 3,06 % (1,69 %)
  • Statsskuldens faktiska kostnad vid årets slut: 2,12 % (1,06 %)
  • Genomsnittlig räntebindningstid som beskriver räntekänsligheten: 4,4 år (4,4 år)
  • Statsskuldens genomsnittliga maturitet: 7,38 år (7,61 år)
  • Statsskuldens realiserade räntekostnader: 2,3 miljarder euro (0,8 miljarder euro)
, Uppdaterad 20.2.2024 kl. 09:42