Sammanfattning:
– Statens budgetförslag för 2023 innehåller ett nettoupplåningskrav på 8,3 miljarder euro. Då amorteringarna på statsskulden uppgår till 28,0 miljarder euro, är bruttoupplåningsbehovet 36,3 miljarder euro
– Tre nya referenslån i euro kan förväntas under 2023, varav den första sannolikt kommer att genomföras under första kvartalet
– Auktionsdatum för det första kvartalet har publicerats
– Finlands BNP förväntas reduceras med 0,2 procent år 2023 efter en ökning på 1,9 procent år 2022. Inflationen kommer att bromsa in och inkomsttillväxten att öka under 2023.
Framtidsutsikter för den finska ekonomin och den offentliga ekonomin
Enligt finansministeriets senaste ekonomiska prognos förväntas Finlands bruttonationalprodukt reduceras med 0,2 procent under 2023 efter en ökning på 1,9 procent 2022. En omfattande ökning i priserna har minskat hushållens köpkraft då inkomsterna inte hållit samma takt. Inflationen kommer emellertid att bromsa in under 2023 och inkomsttillväxten att öka.
Tillväxten i världshandeln är fortfarande livlig och kommer att öka efter år 2023. Den finska exporten kommer också att dra nytta av denna tillväxt. Förlusten av den ryska marknaden kommer emellertid att lämna en bestående exportlucka. Bytesbalansen förväntas ha ett litet underskott under de kommande åren.
Sysselsättningen i Finland återhämtade sig mycket snabbt från covid-19-krisen. Tillväxten i sysselsättningen har fortsatt och sysselsättningsgraden är för närvarande på rekordhög nivå, 74,7 procent. Arbetslöshetsgraden förväntas uppgå till 6,8 procent i år och öka en aning nästa år.
De offentliga finansernas ställning har förbättrats avsevärt, drivna av den snabba nominella tillväxten av ekonomin och den ökande sysselsättningen. Underskottet kommer att börja öka nästa år och förväntas uppgå till 2,3 procent i förhållande till BNP 2023. Den offentliga sektorns skuld kommer att uppgå till 73,4 % i slutet av nästa år. Prognosen för statsskulden 2023 är 52,9 procent i förhållande till BNP.
Strukturen på Finlands offentliga sektor kommer att förändras i början av 2023 när ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena. Välfärdsområdena kommer inledningsvis att ha ett underskott.
Källa: Finansministeriets ekonomiska översikt, vintern 2022.
Det senaste om Finland och ESG: Finlands totala utsläpp 2021 är på samma nivå som året innan
Finlands mål är att vara klimatneutralt år 2035. Att uppnå detta mål kräver en minskning i utsläppen och en ökning i kolsänkor. Enligt klimatårsberättelsen 2022 är uppnåendet av detta mål möjligt men osäkert, eftersom koldioxidutsläppen på Finlands markanvändningssektor för första gången nu är större än infångningen. Medan utsläppen från Finlands ansvarsfördelningssektor minskade under 2021, ökade utsläppen på utsläppshandelssektorn. År 2021 ökade de totala växthusgasutsläppen, exklusive markanvändningssektorn, med 0,3 procent jämfört med 2020.
Finland hör till toppen i Europa i progressionen mot målen för hållbar utveckling. Däremot har de flertaliga och samtidiga kriserna inom hälsa, säkerhet, klimat och ekonomi lett till en i genomsnitt långsammare SDG-progression inom EU, betonade författarna av Europe Sustainable Development Report 2022 när rapporten publicerades i december.
Rapport över Statskontorets upplåningsoperationer för perioden oktober till december 2022
Under det fjärde kvartalet ordnade Finland auktioner för serieobligationer och för statens skuldförbindelser i euro. Resultaten av dessa auktioner har sammanfattats ovan.
Utöver auktionerna emitterade Statskontoret statens skuldförbindelser i euro och amerikanska dollar i november, och emitteringsvolymerna i detta format uppgick till 700 miljoner euro och 2 155 miljoner dollar i respektive valuta och med olika löptider.
Den budgeterade bruttoupplåningen 2022 var 40,944 miljarder euro, varav 19,306 miljarder euro var nettoupplåning. Nettoupplåningsprognosen inkluderade finansieringen av en lånefacilitet för behöriga energiföretags marginalkrav på energimarknaden. Eftersom inga lån beviljades eller ens ansöktes under denna facilitet, var en ca 6,6 miljarder euro lägre finansiering än förväntat i budgeten tillräcklig för att täcka utgifterna och säkerställa tillräcklig likviditet och en kassabuffert. Sålunda var den budgeterade bruttoupplåningen 2022 34,313 miljarder euro, varav 12,675 miljarder euro var nettoupplåning.
Kortfristiga utsikter för perioden januari till mars 2023 och därefter
Statens budgetförslag för 2023 innehåller ett nettoupplåningskrav på 8,292 miljarder euro. Då amorteringarna på statsskulden uppgår till 28,037 miljarder euro, är bruttoupplåningsbehovet 36,329 miljarder euro. I och med likheten i upplåningsbeloppen, förblir Finlands upplåningsstrategi densamma som 2022.
Ungefär 50 procent av den nödvändiga bruttofinansieringen finansieras med långfristiga löptider, resten med kortfristiga skuldförbindelser. Tre nya referenslån i euro är att vänta 2023. Den första syndikeringen av referenslån i euro förväntas äga rum under årets första kvartal.
Referenslånen med 10-åriga och 5-åriga löptider kommer att kompletteras med ett referenslån med längre löptid. Marknadssituationen kommer att påverka den exakta löptiden för det långa lånet, även om målet är en balanserad lånekurva med likvida 15-, 20- och 30-åriga löptider. Liksom under tidigare år kan emissioner inom EMTN-programmet komplettera referenslånen i euro under årets lopp, såvida marknadssituationen tillåter.
Utöver nyemissionerna genomförs också auktioner av befintliga referenslån i euro. Statskontoret publicerar en auktionskalender för 2023, som uppdateras kvartalsvis. Datum för auktionerna och målvolymerna publiceras kvartalsvis på förhand på vår webbplats: Auktioner för serieobligationer. Den första auktionen ordnas den 17 januari. Fullständig information om varje auktion publiceras några dagar före auktionens datum efter marknadskonsultation.
Auktionerna av skuldförbindelserna i euro under årets första kvartal kommer att äga rum den 10 januari, 14 februari och den 14 mars. Auktionerna arrangeras genom Bloombergs auktionssystem och är öppna för de banker som utnämnts för den finska statens skuldförbindelseprogram. Ytterligare information om dessa auktioner och en kalender som uppdateras kvartalsvis publiceras på vår webbplats: Auktioner för skuldförbindelser.
Utöver skuldförbindelseauktionerna kommer ett emissionsfönster sannolikt att öppnas sporadiskt under årets första kvartal. Tidpunkten för emissionen av skuldförbindelser beror på statens likviditet och behov av refinansiering. Skuldförbindelserna emitteras i euro och amerikanska dollar och har en månatlig förfallodag.
Nästa kvartalsrapport publiceras den 31 mars 2023.
Ytterligare information: Teppo Koivisto, divisionschef för finansiering, tfn +358 295 50 2550, fornamn.efternamn@statskontoret.fi