Marknadsrisker omfattar ränterisk och valutarisk. Den centrala indikatorn för räntekänslighet är är den genomsnittliga lånetiden som viktats med kapital- och räntekassaflöden, Weighted Average Maturity at Issuance (WAMI). Enligt ministeriets uppdrag ska WAMI i genomsnitt vara sju år på medellång sikt, med en maximal avvikelse på sex månader. För kortfristig upplåning används skuldstocken vid årets slut och den genomsnittliga löptiden under året i beräkningen.
Finska staten tar inte valutarisk i sin upplåning. Upplåning i utländsk valuta säkras alltid med valutaswappar.
Valutasäkringar medför säkerhetsflöden. De ställda likvidsäkerheterna ökar inte statens underskott men måste finansieras, vilket ökar upplåningen. Ränteswappar, som fram till februari 2024 användes för att justera ränterisken, kan också medföra säkerhetsflöden.
Säkerheter som ställts till motparter redovisas som en fordran i statens bokslut, eftersom de återlämnas när marknadsvärden förändras eller avtal förfaller. Säkerheter som erhållits från motparter redovisas som en kortfristig skuld.