Årsöversikten 2021 har publicerats: I statens skuldhantering var 2021 en återgång till det normala

Statens skuldhantering återgick till normal verksamhet och en normalstor kassa 2021. Stora teman för 2022 är de osäkra inflationsutsikterna, penningpolitikens riktning och ansvarsfullheten, som styr investerarna i allt högre grad även på marknaden för statsskuldebrev.

Statens skuldhantering 2021 har publicerats. 

År 2021 genomförde den finska staten framgångsrikt ett emissionsprogram på 27,8 miljarder euro*. Skulden ökade med 3,7 miljarder euro.

Statsskulden uppgick till 128,7 miljarder euro i slutet av 2021, dvs. 51,8 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den offentliga skulden var 67,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Den utdragna coronapandemin påverkade ekonomin, men i mycket mindre utsträckning än man var beredd på.

– Tilltron till att coronapandemin inte orsakar stora ekonomiska chocker ökade, säger divisionschef Teppo Koivisto.

Nu finns det nya tecken i luften. Inflationen har tilltagit på grund av den snabba återhämtningen i världsekonomin 2021. Osäkerheten i inflationsutsikterna är enligt Koivisto ett tema som inverkar på allt 2022.

Centralbankerna har reagerat på den nya inflationsmiljön genom att förbereda sig på en stegvis åtstramning av penningpolitiken. Ändringen av penningpolitiken skulle knappast ha några betydande följder för statens emissioner eller efterfrågan på statslån, anser Koivisto.

– Staten förverkligar sin upplåning under alla omständigheter. Ur vårt perspektiv skulle det vara fråga om en återgång till ett normalläge, där vi har befunnit oss tidigare. Även i läget med lätt penningpolitik har vi hela tiden satsat på våra investerarrelationer, säger han.

– Finland har en bra kreditvärdering och i sista hand kommer man alltid tillbaka till det.

De kriterier som beskriver samhällets hållbarhet återspeglas även i staternas kreditvärdighet

Statskontoret bygger sin kommunikation med investerarna i statslån i högre grad än tidigare på samhällets hållbarhetsfaktorer (Environmental, Social, Governance). Utöver den ekonomiska avkastningen intresserar sig investerarna alltmer för investeringarnas samhälls- och miljöpåverkan.

För att tillhandahålla denna information har Statskontoret byggt upp ett nytt avsnitt om finska staten och ESG på webbplatsen statsskuld.fi. I avsnittet (på engelska) beskrivs statens främsta hållbarhetsmål och man följder upp framstegen gällande dem.

I årsöversikten över skuldhanteringen 2021 behandlar gästande skribenter ESG-temat i två artiklar. Ledande hållbarhetsexpert Anna Hyrske från Finlands Bank skriver om de stora kliv som centralbankerna för närvarande tar för att beakta hållbarheten i sin egen placeringsverksamhet. Sivi Palmén och Tiina Heinilä från Statskontoret ger en emittents perspektiv på ansvarsfullheten.

Enligt Koivisto lämpar sig ESG-faktorerna speciellt bra för att bedöma statslånens ansvarsfullhet, därför att staten är en annorlunda aktör på finansieringsmarknaden än ett företag eller till exempel en kommun. Statsbudgeten är allmäntäckande och staten söker i regel inte finansiering för enskilda investeringar, utan skaffar kontinuerligt medel för att finansiera många slags kollektiva nyttigheter.

– Statens (och lånens) ansvarsfullhet uppkommer ur den helhet som staten främjar med sina politiska beslut, beskriver han.

Även om ESG-faktorerna inte ännu syns väldigt mycket i statens traditionella kreditvärderingar, med undantag av mätare för god förvaltning, tror Teppo Koivisto att förändringar är att vänta. Då informationen och metoderna utvecklas så att den traditionella kreditriskanalysen innefattar även långsiktiga effekter, såsom risker på grund av ett varmare klimat, utvecklas hållbarheten ännu till en viktig makroekonomisk faktor.

– Den är tvungen till det, eftersom ansvarsfullheten styr investerarnas beteende i allt större utsträckning, säger han.

Årsöversikten över statens skuldhantering sammanfattar finska statens upplåning och likviditetshantering under året 2021. 

Årsöversikten på nätet:
Statens skuldhantering 2021 (statsskuld.fi)

* Inkluderar inte upplåning för statliga fonder, statens affärsverk och emission av skuldförbindelser som förfallit under året

 

, Uppdaterad 18.2.2022 kl. 12:36