Statens faktiska upplåning överskrider i år den upplåning som budgeterats. Överskridningen påverkas av den betalningspost på fyra miljarder euro som betalas till välfärdsområdena genast i början av 2024 och som statens kassaförvaltning förbereder sig på redan i år.
Statens upplåning överskrider det nettoupplåningsbehov på 11,2 miljarder euro som skrivits in i budgetpropositionen för 2023 (tilläggsbudget II) med 3,2 miljarder euro. Statens nettoupplåning uppgår till uppskattningsvis 14,4 miljarder euro 2023.
För att trygga likviditeten är statens kassamedel i slutet av året cirka 4 miljarder euro större än året innan. Upplåningsbeloppet ökar till följd av de utbetalningar på cirka 4 miljarder euro som betalas till välfärdsområdena den 2 januari 2024. Beloppet är cirka 2 miljarder euro större jämfört med året innan. På grund av den tidiga betalningsdagen måste man i statens kassaförvaltning förbereda sig på betalningen redan i år.
Många faktorer medverkar till att statens faktiska upplåning avviker från det som budgeterats. Användningen av anslag avviker vanligen från det budgeterade exempelvis på grund av så kallade reservationsanslag som används under flera år, vilket påverkar behovet av upplåning. Noggrannare information om orsakerna till skillnaden mellan vad som budgeterats och nettoupplåningen fås när statens bokslutsuppgifter blir klara.
Ytterligare information:
Mika Niemelä, avdelningschef, budgetchef, tfn 0295 530 525, mika.niemela(at)gov.fi
Sakari Lehtiö, finansråd, tfn 0295 530 439, sakari.lehtio(at)gov.fi
Teppo Koivisto, finansdirektör, tfn 0295 502 550, teppo.koivisto(at)valtiokonttori.fi