Statskontoret publicerar en delårsrapport fyra gånger per år. Rapporten innehåller information om statens upplåning och framtidsutsikter för nästa kvartal.
Framtidsutsikter för den finska ekonomin och den offentliga ekonomin
Enligt finansministeriets senaste prognos kommer Finlands BNP att öka till 3,4 procent 2021 efter att ha minskat med 2,9 procent förra året, vilket i internationell jämförelse var en relativt blygsam nedgång. Att COVID-19-pandemin förvärrades i slutet av 2021 ökar osäkerheten för de ekonomiska beslutsfattarna och kommer att tillfälligt bromsa den ekonomiska tillväxten. Finlands BNP-ökning kommer att kvarstå på 3,0 procent 2022, eftersom produktionen i många sektorer fortfarande är mindre än före pandemin.
Hög spargrad och optimism bland konsumenterna har skapat en grund för snabb tillväxt i den privata konsumtionen. De privata investeringarna kommer att öka 2021 och trenden i synnerhet inom bostadsbyggandet har varit positiv. Den globala ekonomiska återhämtningen, stimulansåtgärderna och efterfrågan på finsk export inom viktiga handelssektorer ökade både exporten och importen. Inflationen förväntas vara 2,2 procent 2021 och bytesbalansen kommer att uppvisa ett litet överskott.
Finansministeriet förväntar sig att underskottet i de offentliga finanserna, som har ökat markant under COVID-19-pandemin, kommer att minska snabbt under de närmaste åren. De offentliga finanserna kommer att stärkas av den snabba ekonomiska tillväxten och av att stödåtgärderna på grund av COVID-19-pandemin upphör. De offentliga finanserna kommer dock att fortsätta uppvisa ett underskott.
Underskottet 2021 kommer att minska anmärkningsvärt jämfört med föregående år. I år förväntas underskottet i de offentliga finanserna uppgå till 2,8 procent i förhållande till BNP, medan skulden kommer att uppgå till 67,7 procent, vilket är en relativt anspråkslös minskning från föregående år. Prognosen för statsskulden 2021 är 51,8 procent i förhållande till BNP.[1]
Bland annat Finlands relativt starka offentliga ekonomi och ekonomins moderna struktur har återspeglats i den finska statens höga kreditbetyg. Den finska staten har begärda kreditbetyg från två kreditvärderingsinstitut: S&P Global Ratings och Fitch Ratings. För långfristig skuld har båda instituten gett kreditbetyget AA+ med stabila utsikter. Kalenderdatum för publicering av kreditbetyg publiceras på Statskontorets webbplats för statens skuldförvaltning på: Kreditbetyg. Statskontoret publicerar också många andra kreditvärderingsrapporter på samma webbplats under året.
[1] Ekonomisk översikt, vinter 2021. Finansministeriet.
Rapport över Statskontorets upplåningsoperationer för perioden oktober till december 2021
Finland genomförde två låneauktioner under årets fjärde kvartal. Auktionen i oktober gällde det senaste 10-åriga referenslånet, som förfaller till betalning den 15 september 2031. Buden uppgick till 1 401 miljoner euro och det sammanlagda auktionsbeloppet var 941 miljoner euro. Den accepterade avkastningen var knappt positiv, 0,070 procent. Den andra auktionen, som genomfördes den 16 november, var en auktion för lån som förfaller till betalning den 15 september 2031 och den 15 april 2047. Buden för det första lånet uppgick till 915 miljoner euro och auktionsbeloppet var 460 miljoner euro, vilket ökade det utestående lånebeloppet till 5 375 miljoner euro. Avkastningen på det 10-åriga lånet i denna auktion var knappt negativ, -0,014 procent. Buden för den längre löptiden uppgick till 935 miljoner euro. Det accepterade beloppet var 500 miljoner euro, vilket innebar ett utestående lånebelopp på 4 228 miljoner euro. Avkastningen på detta lån var 0,316 procent.
Under samma period ordnade Finland två auktioner för statens skuldförbindelser i euro. Auktionerna den 12 oktober och den 9 november 2021 uppbringade sammanlagt 1 876 miljoner euro. De auktionerade skuldförbindelsernas löptider varierade mellan 6 och 10 månader och avkastningen var mellan -0,760 procent och -0,685 procent. Teckningskvoterna varierade mellan 2,01 och 2,21.
Statskontoret emitterade statens skuldförbindelser i dollar i november, vilket uppbringade 1 600 miljoner dollar som förfaller till betalning den 16 mars 2022.
Den budgeterade bruttoupplåningen 2021 var 35,9 miljarder euro, varav 11,6 miljarder euro var nettoupplåning. De realiserade nettoutgifterna har vanligtvis avvikit något från de budgeterade nettoutgifterna. Utöver överföring av reservationsanslag avsedda för mångårig användning, beror detta exempelvis på justeringar i inkomster, utgifter och kassareserver. Dessa skillnader redovisas sedan i statsbokslutet. En upplåning på 8 miljarder euro mindre än den som prognostiserats i budgeten var tillräcklig för att täcka utgifterna och säkra likviditeten och kassareserverna 2021. Sålunda var den budgeterade bruttoupplåningen i 2021 27,8 miljarder euro, varav 3,7 miljarder euro var nettoupplåning.
Kortfristiga utsikter för perioden januari till mars 2022 och därefter
Statens budgetförslag för 2022 innehåller ett nettoupplåningskrav på 6,912 miljarder euro. Då amorteringarna på statsskulden uppgår till 21,638 miljarder euro, är bruttoupplåningsbehovet 28,550 miljarder euro. I och med likheten i upplåningsbeloppen, förblir Finlands upplåningsstrategi densamma som 2021.
Ungefär 60 procent av bruttoupplåningen finanseras med lån med långfristiga löptider, resten med kortfristiga skuldförbindelser. Tre nya referenslån i euro är att vänta 2022. Den första syndikeringen av referenslån i euro förväntas äga rum under årets första kvartal.
Referenslånen med 10-åriga och 5-åriga löptider kommer att kompletteras med ett referenslån med längre löptid. Marknadssituationen kommer att påverka den exakta löptiden för det långa lånet, även om målet är en balanserad lånekurva med likvida 15-, 20- och 30-åriga löptider. Liksom under tidigare år kommer emissioner inom EMTN-programmet sannolikt att komplettera referenslånen i euro under årets lopp, såvida marknadssituationen tillåter.
Utöver nyemissionerna genomförs också auktioner av befintliga referenslån. Statskontoret publicerar en auktionskalender för 2022, som uppdateras kvartalsvis. Auktionernas datum och målvolymerna publiceras kvartalsvis på förhand på: Auktioner för serieobligationer. Den första auktionen ordnas den 18 januari. Fullständig information om varje auktion publiceras några dagar före auktionens datum efter marknadskonsultation.
Auktionerna av skuldförbindelserna i euro under årets första kvartal kommer att äga rum den 8 februari och den 8 mars. Auktionerna arrangeras genom Bloombergs auktionssystem och är öppna för de banker som utnämnts för den finska statens skuldförbindelseprogram. Ytterligare information om skuldförbindelseauktionerna och en kalender som uppdateras kvartalsvis publiceras på: Auktioner för skuldförbindelser.
Utöver skuldförbindelseauktionerna kommer ett emissionsfönster sannolikt att öppnas sporadiskt under årets första kvartal. Tidpunkten för emissionen av skuldförbindelser beror på statens likviditet och behov av refinansiering. Skuldförbindelserna emitteras i euro och amerikanska dollar och har en månatlig förfallodag.
Nästa delårsrapport publiceras den 31 mars 2022.
Mer information: Teppo Koivisto, divisionschef på finansiering, tfn +358 295 50 2550, fornamn.efternamn@statskontoret.fi