Ordlista

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  Å  Ä  Ö

A

Amortering
Återbetalning av lån

Auktion
Finska statens serieobligationer kan säljas på auktion. Då emitteras tilläggsposter i serieobligationer som emitterats tidigare. Banker som är huvudmarknadsgaranter deltar i auktionerna, som genomförs i Bloombergs elektroniska auktionssystem. Vid auktionen tillämpas holländsk auktion, där alla accepterade bud slutförs enligt priset för det lägsta bud som accepterats.

Avkastningsobligation
Finsk statsobligation riktad till privata investerare.

Avveckling
En term som används i betalningsrörelsen. Avvecklingen i fråga om statens skuldförbindelser sker oftast enligt principen T+2 dgr, två dagar efter affärsslut. I fråga om serieobligationer sker avvecklingen enligt T+5 dgr vid nyemissioner och T+2 dgr vid auktioner. Slutdatumet är dagen då lånebeloppet som överensstämmer med emissionen finns på statens konto.

B

Bruttoupplåning
Statens bruttoupplåning består av nettoupplåning och amortering av lån från tidigare år.

Bulletlån
Lån vars hela belopp återbetalas i en amortering.

C

Clearing
Överföring av köpeobjekt mellan köparen och säljaren. Clearing av skulförbindelser och serieobligationer sker i Euroclear Finland Oy och de internationella clearingbolagen Euroclear Bank S.A./N.V. och Clearstream Banking S.A.

D

Derivat (derivatkontrakt)
Finansiellt instrument vars värde baseras på värdet av underliggande tillgångar, t.ex. värdepapper, index, valuta, råvara eller rättighet. Exempel på derivat är optioner, futurer och terminer samt ränte- och valutaväxlingsavtal.

Diskontobaserad
Skuldebrev utan kupongränta där avkastningen består av skillnaden mellan emissionspriset och det nominella lånebeloppet. Statens skuldförbindelser är diskontobaserade skuldebrev med en löptid som understiger 1 år.

E

Emission
Vid emission av obligationslån säljer staten obligationer till investerare. På den institutionella marknaden kan emissionen ske genom syndikerad emission eller auktion.

Emissionskurs
Skuldebrevens emissionspris.

Emissionspris
Obligationens emissionspris är dess försäljningspris vid emissionen.

Euro Medium Term Note
Låneprogram inom vilket skuldebrev i bestämda valutor kan ges ut. Finska staten har en aktiv EMTN-upplåning. Programmet kompletterar referensobligationerna i statens kapitalförsörjning.

F

Fast ränta
Lån med en fast kupongränta som är oförändrad under lånets hela löptid

Finansiell risk
Risken att tilläggsfinansiering inte kan erhållas vid en tidpunkt då sådan behövs eller endast kan erhållas på ofördelaktiga villkor (hög ränta, kort amorteringstid e.d.).

H

Huvudmarknadsgarant
Statens samarbetspartner vid upplåningen är en grupp banker som är huvudmarknadsgaranter. Bankerna är huvudorganisatörer av syndikerade emissioner och deltar i Statskontorets auktioner. De upprätthåller en aktiv handel med statens referensobligationer på sekundärmarknaden och noterar köp- och säljpriser.

I

Innehavarskuldebrev
Skuldebrev där rätten till återbetalning tillhör den som innehar skuldebrevet.

ISIN-kod (International Securities Identification Number)
Internationell värdepapperskod som underlättar identifieringen av värdepapper. I Finland hanterar Euroclear Finland tilldelningen av ISIN-koder för värdepapper.

K

Kassaförvaltning (likviditetsförvaltning)
I kassaförvaltningen hanteras statens likviditet. Beroende på situationen kan kassamedel investeras eller användas för kortsidiga krediter på finansmarknaden. Det viktigaste instrumentet vid investering av kassamedel är trepartsrepa.

Kreditrisk
Med kreditrisk (motpartsrisk) avses risken att den andra parten i transaktionen underlåter att uppfylla en skyldighet, t.ex. återbetalning av lån eller betalning av ränta. Denna risk kan minskas genom sprida handeln på så många motparter som möjligt och att kräva säkerheter av motparter som medför en kreditrisk för staten.

Kupongränta
Nominell ränta som betalas på lånebeloppet.

L

Likviditet
Med likviditet avses statens likviditet ur ett kassaförvaltningsperspektiv. Likviditet kan även avse lånets likviditet på sekundärmarknaden, dvs. investerarnas möjligheter att köpa eller sälja större kvantiteter av obligationen på sekundärmarknaden. Bankerna som är huvudmarknadsgaranter garanterar likviditeten för finska statsobligationer på sekundärmarknaden. Likviditeten påverkas av lånebeloppet och prissättningen på sekundärmarknaden.

Likviditetsförvaltning (kassaförvaltning)
I kassaförvaltningen hanteras statens likviditet. Beroende på situationen kan kassamedel investeras eller används för kortsidiga krediter på finansmarknaden. Det viktigaste instrumentet vid investering av kassamedel är trepartsrepa.

Löptid
lånets maturitet eller tidslängd.

M

Maturitet
Lånets löptid i år.

N

Nettoupplåning
Statsskuldens ökning under en viss tidsperiod

O

Obligation
Masskuldebrevslån.

Operativ risk
Risken för förluster eller exponering för andra typer av risker på grund av att finansiella transaktioner inte kan genomföras operativt. Ett exempel är att störningar i betalningssystemet leder till försenade betalningar och ett annat att kommunikationsstörningar stoppar marknadsinformation i realtid så att handel inte kan bedrivas.

Orderbok
Vid emission av serieobligationer lämnar investerarna sina bud i en orderbok som innehåller en sammanställning av alla bud. Vid auktioner som organiseras av Statskontoret kan bud lämnas av banker som är huvudmarknadsgaranter och vid syndikerade emissioner av investerare.

R

Referensobligation
Serieobligationer kan uppnå status som referensobligationer om vissa kriterier gällande lånets storlek, likviditet och investerarbas uppfylls. Bankerna som är huvudmarknadsgaranter har åtagit sig att upprätthålla en aktiv handel med statens referensobligationer på sekundärmarknaden.

Relationen bud–allokering
Relationen bud–allokering är ett relationstal som anger antalet bud i emissionen relaterat till antalet bud som accepterats av Statskontoret.

Räntekänslighet
Med objektets räntekänslighet avses hur mycket dess värde påverkas av räntefluktuationer. Objektet kan t.ex. bestå av en investering, portfölj, skuldpost, avkastning eller kostnad. I finska statens skuldförvaltning avser räntekänsligheten i synnerhet ränteportföljens marknadsvärde: när räntan går upp sjunker t.ex. marknadsvärdet på lån med fast ränta. Här måste man beakta vilken typ av ränta det är fråga om – korta räntor är exempelvis något helt annat än långa räntor och objektet kan vara känsligt för den ena typen och helt immunt mot den andra.

Ränterisk
Med ränterisk avses att risken att räntefluktuationer ökar osäkerheten om framtida kassaflöden.

Ränteriskexponering
Ränteriskexponeringen (även ränteriskprofil eller -position) visar hur olika ränteförändringar påverkar investerings- eller låneportföljens värde, avkastning eller kostnader. Om portföljen skyddas mot ränteförändringar genom t.ex. derivatkontrakt, förändras värdet, avkastningen eller kostnaderna inte nödvändigtvis av stigande eller sjunkande räntor. Då kan man säga att ränteriskexponeringen är neutral.

S

Sekundärmarknad
Efter emissionen omsätts finska statens serieobligationer och skuldförbindelser på sekundära marknadsplatser. Bankerna som är huvudmarknadsgaranter åtar sig att notera köp- och säljkurser för referensobligationerna på sekundärmarknaden.

Serieobligation
Statskontoret ger ut serieobligationer i värdepappersform. De utgör bulletlån med fast kupongränta som betalas ut en gång per år. Serieobligationerna riktas främst till stora investerare på den institutionella marknaden. Det kan ske flera emissioner av samma serieobligationslån.

Skuldförbindelse
Statens skuldförbindelser är diskontobaserade skuldebrev med en löptid som understiger 1 år. Finska staten ger ut skuldförbindelser i euro och USA-dollar efter behov, men inte i separata auktioner.

Syndikerad emission
Statskontoret ger ut nya obligationer i syndikerade emissioner. Statskontoret väljer ett syndikat av banker som tar emot bud från investerare och försäljningen av obligationerna sker utifrån dem.

T

Trepartsrepa
Finska staten använder trepartsrepor för investeringar i likviditetsförvaltningen. Repokontraktet är ett kortfristigt instrument med säkerhet. Kontraktens säkerheter hanteras av en extern part (triparty agent).

U

Utgivning
se Emission

V

Valutarisk
Med valutarisk avses risken att valutakursernas fluktuationer ökar osäkerheten om framtida kassaflöden. Finlands statsskuld har ingen valutarisk eftersom valutasäkring sker genom derivatkontrakt.

Valuteringsdag
Exempelvis dagen då räntan börjar löpa eller dagen då ett värdepappersköp slutförs.

Värdeandelsform
Värdepapper på ett värdeandelskonto kallas värdeandelar. Värdeandelen är en elektronisk motsvarighet till ett traditionellt skuldebrev på papper. Skuldebrev som ges ut av Statskontoret har värdeandelsform.

Värdeandelskonto
Konto i värdeandelssystemet på vilket värdeandelar förvaras.  Banker och kapitalförvaltare administrerar sina kunders värdeandelskonton.

Å

Återköp
Investerare kan erbjudas möjligheten att Statskontoret köper tillbaka serieobligationen före förfallodagen.

Publicerad 25.3.2013 kl. 12.30 , uppdaterad 19.8.2015 kl. 12.33
Suomeksi   På svenska   In English

Till början av sidan

Ge respons

Respons är riktad till


Kontaktuppgifter